Ordförandes rader 2011-12-15
Jag fruktade faktiskt för den här vintern, trodde att den skulle bli lika tidig och lika våldsam som den var förra året. Men, tack och lov så håller sig snön borta ännu så länge. Jag föredrar lera och regn, även om jag har tre skitiga pudlar att ta hand om efter promenaden, framför en meter snö som gör det omöjligt för promenader i skogen. Förra vintern kämpade jag och kompisen Ann in i det längsta för att hålla ”öppet spår” på klubbrundan, men vi fick ge upp och traskade i stället runt på promenadvägarna i Bålsta.
Nu hoppas jag på snö dagen före julafton och tö lagom till nyår, det skulle vara en precis lagom vinter 
Året på klubben har varit fyllt med aktiviteter och möten med många trevliga människor. Tävlingarna är välbesökta och där är det underbart att se alla olika raser och typer av hundar med sina olika typer av förare. Många är väldigt nervösa, andra tycker de är en kul grej men alla har ett gemensamt intresse – att arbeta med sin hund, att bli ett fungerande team tillsammans med sin bästa vän. Att bilda ett team med sin hund, tror jag, är den bästa vägen till framgång. Glädje och samarbete bör vara de vägledande orden i allt arbete med hunden vare sig man bara vill att hunden ska fungera i det dagliga livet eller stå som vinnare på SM. Vägen till det egna målet ska vara lustfyllt, både för hund och förare.
Kurserna har som vanligt varit välfyllda, det är lite pysslande varje termin med att få kurskvällar, träningsplaner, lokaler, instruktörer att bilda enhet. Vi har ju tyvärr inte obegränsat utrymme på klubben, men det brukar för det mesta lösa sig med lite omplanering och god vilja från alla inblandade. Tyvärr har vi ju inga allmänna kommunikationer till klubben, så det är svårt för de som inte har tillgång till egen bil att ta sig dit. Det ser inte heller ut som om det kommer att lösa sig inom överskådlig framtid, så vi får lita till föräldrar eller bussiga kompisar som kan skjutsa.
I år har vi satsat stora pengar på belysningen på klubben. Det verkar som om det fungerar bra nu med både ljuset på planerna, runt stugan och på parkeringen. Huset är ju gammalt och med mycket gammal el som under åren dragits kors och tvärs, så det har inte varit helt lätt att hitta rätt ”trådar” att dra i. Timer till planbelysningen sitter dels på stugan och dels på några av stolparna. Om ni drar på fullt på timern när ni börjar träna, så kan ni väl vara bussiga att komma ihåg att dra tillbaka den till noll, om ni är sist på träningsplanen. Det skulle hjälpa oss att få ner elkostnaden om alla hjälptes åt.
Nu stundar det årliga arbetet med budget, verksamhetsberättelse osv fram till årsmötet. Jag hoppas att så många som möjligt ska ta chansen att komma dit och klubba igenom nästa års styrelse och vara med och hurra på klubbkamraterna då årets utmärkelser delas ut. Ni är alla hjärtligt välkomna!
Nu vill jag önska alla en riktigt härlig jul- och nyårshelg och hoppas att vi ses på klubbfesten och som sagt, årsmötet.
GOD JUL och GOTT NYTT ÅR! / Barbro
Ordförandes rader 2011-08-26
Idag känns det som sommaren är absolut slut. När jag tittar ut genom fönstret strilar regnet ner och det blåser i björkarna.
Lasse, min man, har gett sig iväg på morgonen med en kompis, de ska ut i båt en vecka!! Man får ju hoppas att vädret blir något vänligare, annars blir det att sitta i kajutan och tala om livet.
Sommaren har ju varit underbar, tycker jag. Mycket sol och varma ljumma kvällar. En hel del hundträning och även tävlingar har det blivit. Min träningskompis och jag har försökt träna i alla väder men ibland har vi fått gett upp när solen har stekt från en klarblå himmel eller, mer sällsynt, att regnet har öst ner. Vi har farit runt rätt mycket på olika klubbar och tävlat, det är roligt att komma till en annan klubb och se hur de lägger upp en tävlingsdag. Kvalitén kan ju variera, men i det stora hela tycker jag nog att de flesta är välarrangerade och man träffar ju så många trevliga människor. Det har blivit massor av glada skratt och många nya bekantskaper under den här sommaren.
Jag har funderat lite över hur min hund resonerar inför och på tävling, vi har äntligen blivit Svensk Lydnadschampion, men det har suttit långt inne. Så här tror jag att tankarna går i hans huvud:
” Herregud, vad gör matte uppe så här tidigt på morgonen, klockan är ju bara 05.15, kan inte människan lägga sig igen! Nähä, nu är syrran och brorsan uppe och härjar också, kan hon inte gå ut med dem i stället så jag kan sova vidare. OK, OK jag kommer, ska bara sträcka på mig lite. Åhå, det är bara jag och matte som ska iväg, det kan bli kul! Hopp och Hej!
Jaha, tävling, hur kul kan det vara, man får ju varken boll eller godis på en hel kvart!
Örebro blev det idag och regnet öser, öser och öser ner, nu kan det inte bli värre. Frisyren blir ju helt platt och det tycker alla är såå roligt. Om jag inte var så uppfostrad så skulle jag nog morra lite!
Första momentet - jag sitter väl här i två minuter så blir matte glad, men fasen vad det kliar på tassen. Jag bara måste flytta den lite, lite, hoppsan, nu såg domaren det, då blir det avdrag i betyget. Ja, ja, man måste väl ha rätt att existera, eller…
Moment två – det är enkelt, ligga, det kan jag, fyra minuter är inget problem. Vänta tills matte säger sitt, skönt, NU springer vi från plan och så får jag en köttbulle. Livet leker!
Fritt följ – trava bredvid matte är rätt roligt, bara man slapp den där människan som står och skriker, blir faktiskt lite nervös. Hit och dit och fort och långsamt, fram och tillbaka, backa är svårt, vet inte riktigt var rumpan är. Men, matte ser nöjd ut, jag pussar henne lite på kinden.
Dumrutan – jaha, då travar vi på igen, stå, det är jag bra på, men sitt har jag väl aldrig hört förr. Vad menar hon?? Ojsan, nu ser hon lite sur ut, bäst att skärpa sig och lägga sig i nästa sväng. Då var det klart och jag försöker pussa lite mer på matte, så hon ser glad ut igen.
Inkallning med ställande och läggande. Herregud, här ska man jaga som en skållad råtta 10 meter och stanna på en femöring, sen ska man jaga 10 meter till och slänga sig i backen och sist men inte minst, jaga in till mattes sida. Ja, man undrar vem som hittar på sån´t här! Jag tar det nog lite lugnt, ingen idé att hetsa upp sig när man ändå ska stanna, Okej jag kommer men jag tänker fasen inte slänga mig ner hur som helst, det gör faktiskt inte en pudel, Ja, ja jag kommer, stressa inte matte!
Rutan – den är kul, bara man hittar in, var fasen har de lagt den nu då? Där borta är den, kul som sjutton att jaga dit. Hoppsan, där hamnade visst klon utanför, Sorry matte!
Apportering med dirigering – kul grej. Nu ska vi se vart matte pekar. Åt det hållet blir bra, men jag måste retas lite med henne, gör en liten böj mot mittenapporten så hon blir lite småskraj, man måste väl få skoja lite!
Hopp apport, tja så där lagom lustigt. Hämta en hård kall apport är inget jag drömmer om, men okej, har väl inte så mycket val. Fy sjutton, vem har haft den här före mig, måste fundera på ifall jag verkligen ska ta den. Om jag håller den lite lätt bara så ska det väl funka. Vadå, avdrag för att den skramlade mot tänderna. Hämta den själv da får du se hur kul det är!
Vittring – det kan jag när jag vill. Bara matte luktar som vanligt om händerna, då är det inget problem. Oftast inte i alla fall!
Sista momentet – nu är jag fasen så sluuut i huvét. Vad säger hon? Sitt, men matte, jag pallar inte – Okej Okej skrik inte åt mig, jag sätter mig väl. Stå – jaha, Ligg – bra, det kan jag. Men kan du bestämma dig, Sitt – det gjorde jag ju precis, är det verkligen möjligt och nu säger hon stå – bäst jag går lite närmre så jag hör ordentligt, nähä hon sa ligg Okej.
ÄNTLIGEN – köttbullarna väntar - matte hoppar bredvid mig, så hon är nog rätt nöjd.
Hemkomsten – här kommer brorsan, syrran och Husse, Sorry jag ORKAR inte vara trevlig, morr på er alla tre, flytta på er, jag ska gå och lägga mig”.
Ungefär så tror jag att Zacco resonerar, men ska jag vara rättvis så har han blivit mycket mer mogen bara under senaste halvåret. Så jag tränar och tävlar vidare bara för att det är så kul!
Tillbaka till verkligheten. Klubben är nu inne på sitt 50:e verksamhetsår och det firade vi med Öppet Hus och Jubileumsfest. Jag kan i ärlighetens namn inte säga att det var välbesökt under dagen, trots att vi bjöd på tårta, kaffe och ett fint bildspel med bilder från förr och nu. Synd att det inte kom fler medlemmar, det hade varit roligt för oss som arrangerade.
På kvällen var vi runt 30 personer som samlades och vi åt goda kräftor, pajer och lite annat smått och gott. Kvällen slutade inte så sent som några kanske ville, men vi var trötta efter att ha varit i farten hela dagen och flera av oss skulle upp tidigt för att åka till Aroslydnaden. Men, det tar vi igen på nästa årsfest!
Kurserna ska nu starta i dagarna och många är det som vill ha plats på våra olika kurser. För tillfället är vi lite korta om instruktörer, men jag pusslar så gott det går för att kunna starta de mest efterfrågade. I höst skickar vi tre personer på utbildning till Allmänlydnadsinstruktörer och då blir vi ju fler som kan dela på arbetet.
Vår stugfogde är nu åter på benen efter en tids bortavaro, han är välkommen! Gräset växer ju så förfärligt fort och det är svårt när det inte finns någon som klipper kontinuerligt. Janne har ryckt in ibland, tack och lov, annars hade det blivit si och så med träningsplanerna.
Som vanligt har vi många aktiviteter under hösten, alla är ute på hemsidan och om du vill vara med på något så hör av dig i tid.
Snart stundar Hundens Dag och då hoppas jag att vi ses i Bro. Annars så möts vi på klubben i något sammanhang.
Till sist vill jag bara säga GRATTIS till alla våra duktiga tävlingsekipage, ingen nämnd och ingen glömd, för ruskigt fina insatser i olika sammanhand. Vi kan verkligen känna oss stolta över dem.
Har du några förslag, idéer eller bara funderar över något, så är du hjärtligt välkommen att ta kontakt med oss i styrelsen.
Hälsningar Barbro
Ordförandes rader 2011-03-09
Äntligen börjar man ana att den här långa, långa vintern kanske kommer att övergå i vår. Nu börjar livsandarna vakna och jag känner mig rustad att bita i klubbarbetet igen inför vårterminen. Ja, som ni säkert hört, ni som inte var på årsmötet, så blev jag vald till ordförande ytterligare ett år. Tack för förtroendet! Jag tror, om jag inte minns fel, att det är elfte året som ordförande och nästan lika många som sammankallande i HUS. För det mesta är det väldigt roligt, ibland mindre roligt, men det är smällar man lärt sig hantera under årens lopp.
Det jag kan uppleva som mindre roligt är att så få av er medlemmar kommer till våra möten. På det här årsmötet var det extra tydligt och jag tror att de som vunnit årets klubbpriser i de olika grenarna skulle uppskattat om fler varit där och gratulerat. Som det nu var så var vi sju från styrelsen, pristagarna och några till. Allt som allt 16 personer!! Så jag frågar mig var felet ligger. Är det så att alla är så nöjda med hur klubben sköts (en skön tanke) eller orkar man inte bry sig. Vi som sitter i styrelsen träffas en gång i månaden och planerar, diskuterar och kliar oss i huvudet. Det är många frågor som ska lösas, främst med underhåll av stugan, plogning, föreläsningar, temadagar, trasiga lampor, elfel, fruset vatten, städning, fest osv. Eftersom vi inte får någon positiv eller negativ respons på det vi gör så blir det lite trögarbetat. Gör vi rätt saker, har vi rätt temadagar, föreläsningar?
Nåväl, vi jobbar väl på som vi brukar i ullstrumporna och hoppas att fler kommer på nästa medlemsmöte. Det sista som överger människan är hoppet!
Ja, vintern har ju varit tuff med en förskräcklig massa snö. Trots detta har vi lyckats hålla våra planer öppna för träning i stort sett hela tiden. Detta tack vare vår duktige Robban som plogar så det ryker! Det är inte alla klubbar som har det så förspänt som vår och jag vill rikta ett stort TACK till Robban från alla oss som varit där och haft möjlighet till träning.
Som ni säkert sett, både på hemsidan och i informationsbladet, så är det mycket som är på gång i vår. Tveka inte för länge att anmäla er till aktiviteterna, då riskerar ni att missar något kul.
I dagarna har kallelse till kursstart gått ut och intresset att kursa med sin hund är som vanligt stort. Det är glädjande att så många hundägare kommer till vår klubb och arbetar med sina hundar. När man är medlem i en klubb, vilken sport det vara må, så har man ju möjlighet att träffa likasinnade att träna tillsammans med, byta erfarenheter med eller bara ta en promenad och en fika. Tänk nu bara på att det är ”koppeltvång” och låt inte hunden löpa fritt i skogen. Vet du med dig att du inte har full kontroll i inkallningen eller att din hund är pigg på att jaga, så kanske det kan vara bra med en långlina. Om vi alla hjälps åt med att hålla koll på våra egna hundar, så slipper vi få skällning av jakträttsinnehavaren eller jägarna.
I år fyller vår klubb 50 år och det ska vi fira i augusti. Planeringen är i full gång och vi kommer att gå ut med info när det börjar närma sig. Hoppas att riktigt många av er medlemmar kan komma och fira tillsammans, det vore skoj!
Nu avslutar jag för den här gången och önskar er alla VÄLKOMNA till vårterminen och en förhoppning att vi syns uppe på klubben.
Barbro/Ordförande